Sorterat avfall inom industrisektorn som en möjlighet snarare än en skyldighet

"Grönt tänkande och den cirkulära ekonomin är det nya normala som alla områden i livet, inklusive industrin, måste anpassas till. Genom att sortera material från avfall och återanvända dem kan den estniska industrin hitta en konkurrensfördel i den nya marknadssituationen", förklarade Taavi Põri, VD för Azortum, i en artikel på portalen Tööstusuudised.ee om avfallssorteringsmöjligheter i den estniska industrisektorn.

Han tillade att i industrin bör sorterat avfall ses som en möjlighet och inte som en skyldighet.

År 2021 producerade den genomsnittlige estländaren 395 kg kommunalt avfall medan den genomsnittlige européens fotavtryck var 34,18 % tyngre (530 kg kommunalt avfall per år). Det är något att vara stolt över!

Trots vårt lättare fotavtryck tillhörde vi tyvärr samtidigt dem som deponerar och förbränner största andelen kommunalt avfall i Europa. Endast 30 % av det kommunala avfallet som genererades i Estland var antingen återvunnet eller komposterat.

År 2030 är EU:s mål att återvinna och återanvända 60 % av det producerade kommunala avfallet. Även om vi ligger efter resten av Europa så ligger vi inte hopplöst långt efter.

Tre länder har redan uppnått målet – Österrike, Tyskland och Slovenien.

"I en tid då den estniska industrin letar efter sätt att sticka ut på den globala marknaden, finns det många möjligheter inom sorterat avfall", konstaterar Põri.

Han tillägger att sorteringstekniken går snabbt framåt, tillsammans med potentialen för värdering av avfallet. "Den estniska industrin skulle kunna kartlägga fler möjligheter för avfallsåtervinning genom att arbeta nära både offentliga verksamheter och forskningsinstitutioner. Till exempel slängs en stor mängd plast av lägre kvalitet, som brödpåsar, vid sortering och har för närvarande ingen användning. Men det är möjligt att producera så kallad svart tjära av dessa påsar, som när tjäran raffineras kan ge råolja”, säger Taavi Põri, vd för Azortum när han reflekterar över den outnyttjade potentialen i estnisk industri.

Det finns fler exempel. I samarbete med Ragn-Sells designar och installerar Azortum en strimlings- och sorteringslinje för däck, som effektivt kommer att separera återvinningsbart material. En sådan sorteringslinje bidrar inte bara till att minska avfallsvolymen och skydda miljön utan skapar också nya möjligheter för industrisektorer som förlitar sig på dessa sorterade material i sina leveranskedjor.

"Idag är frågan inte så mycket om det är möjligt att sortera avfall, utan vad man ska producera av dessa material. Vad skulle kunna tillföra värde till den globala marknaden och ge nytt syre till den estniska ekonomin? Detta är en fråga om miljarder euro för entreprenö­rer, forskare och offentliga tjänstepersoner", tillägger Põri.

Dagens produktionsprocesser behöver förändras. Även på gräsrotsnivå, det vill säga i produktdesign, bör materialåtervinning övervägas. Ett bra exempel på detta är locken på juicekartongerna, som sitter kvar på förpackningen efter öppning. Detta minskar mängden plastlock som hamnar i naturen och ökar möjligheten att sortera, bearbeta och återvinna plastlock.

Ett negativt exempel är olika kompositmaterialförpackningar, som är svåra att återvinna. Till exempel är "eco"-märkta kartongförpackningar som är laminerade med plastfilm på insidan svåra att sortera och återvinna. Problemet är inte sorteringstekniken utan det faktum att borttagning av filmen gör sorteringsprocessen för kostsam för avfallshanterare och inte motiverar den nödvändiga investeringen.

Den cirkulära ekonomin fungerar inte om inte konsumenterna deltar i förändringen. Att sortera hushållsavfall är nödvändigt eftersom det påverkar försäljningspriset på sorterat material. Därför är konsumentengagemang i avfallssorteringskedjan väsentligt för införandet och vitaliseringen av den cirkulära ekonomin.

Ett positivt exempel är framgångssagan med pantmärkta behållare, där 9 av 10 pantmärkta flaskor eller burkar återgår till cirkulation. Översatt till siffror betyder det att år 2023 samlades 333 miljoner engångsförpackningar, eller 15 000 ton förpackningar, in och styrdes till återvinning. Konsumenterna bör dock alltid se till att de returnerade behållarna är tömda och inte innehåller andra typer av främmande föremål.

Ett negativt exempel är Tetra Paks förpackningar som ofta hamnar i hushållsavfallet. Även om de är gjorda av kartong (75 %), innehåller de även plast (20 %) och metall (5 %). Teoretiskt sett är Tetra Paks förpackningar värdefullt avfall som kan sorteras.

Tyvärr är sortering och separering av material från dessa förpackningar för närvarande ett förlustprojekt för avfallshanterare. Sorterat material säljs på den globala marknaden baserat på rådande priser, som påverkas av andelen materialinnehåll och dess renhet.

Vid en första anblick kan en smutsig Tetra Pak i hushållsavfallet verka som en oskyldig vana, men i slutändan påverkar konsumenternas kollektiva sorteringsvanor direkt konkurrenskraften för våra avfallshanterare på den globala marknaden.

Om avfallshantering (deponi) och förbränning (för värmeenergi) är billigare än sopsortering blir återvinningen svårare.

"Den största motivationen för avfallshanterare att effektivisera sorteringslinjerna kommer från lagstiftningen", säger Põri. Han tillägger att sedan Lettland år 2021 höjde deponiskatten från 65 EUR/t till 95 EUR/t, har de lettiska avfallshanterarnas intresse för att sortera avfall ökat. "Över en natt uppstod situationen att till och med sortering av bygg- och rivningsavfall blev ekonomiskt attraktivt i Lettland. Tidigare togs det mesta helt enkelt till deponi", tillade han.

"Skandinavien har å andra sidan nått en punkt i avfallssorteringen där samhälls­diskussionen inte handlar om huruvida man ska sortera avfall, utan om hur effektivt det kan göras", resonerar Põri kring utvecklingen av avfallshanteringen i de skandinaviska länderna. "Till exempel begär norska kunder att planeringen av sorteringslinjer inkluderar högteknologi som använder artificiell intelligens för att autonomt sortera avfall med 99 % noggrannhet. En aspekt är precisionen hos robotarmar vid sortering, en annan är att eliminera problem relaterade till arbetskraften. Dessa marginella vinster är det som skapar en konkurrensfördel för skandinaviska avfallscentraler idag, tillägger Põri.

"Avfall ska inte ses som en skyldighet på olika nivåer, utan som en möjlighet. Omställningen till grön energi i industrisektorn har visat vad som händer när vi är sena med våra beslut. Även om vi fortfarande släpar efter i avfallssortering och värdering av vårt avfall, så har jag en tro på våra konsumenter, entreprenörer, forskare och offentliga tjänstepersoner. Men det är viktigt att komma ihåg att en ny framgångssaga börjar med en förändring i vårt tänkande – vi måste se avfall som en möjlighet i våra dagliga beslut, inte som en skyldighet. "